Buster är en mycket livlig HamiltonStövare, sedan han kom till vår familj så har han verkligen utmanat allt och alla. Men nu redan på sin första riktiga säsong så har han visat sig ha talanger utöver det vanliga. Jag började jaga in honom på allvar den 21 augusti 2012. Det första som hände var att när jag kom ut till jaktmarken så fick jag syn på en liten Tyskhare. Så jag parkerade bilen 200 meter därifrån och släppte honom omedelbart. Jag ville att han skulle hitta löpan själv. Sagt och gjort, 10 min senare hade han rest haren med ett illskrik som dånade över hela Dannike. Jag hinner se den en gång och Buster driver Haren i en kvart innan han blir bortkollrad. Sedan följer en månad med mycket regn och många släpp för Buster, resultaten är blandade men jag vill att han ska kunna jaga i alla väder. Flera drev som varar i 10-20 min. Även några Rådjursdrev men dom blir kortare och kortare. En tidig lördagsmorgon den 15 september lyckas jag och Buster äntligen överlista haren, efter 20 min drev så skjuter jag hans första riktiga hare. Detta visade sig verkligen vara det som han behövde, drevtiderna blev längre (90 min som längst) och han löser tappterna allt snabbare, han är sällan tyst längre än 3 min innan påsticket kommer igen.
Jag började så smått fundera på att anmäla honom till ett jaktprov. Då händer det fruktansvärda!!! lördagen den 13e oktober blir Buster påkörd på Dannike vägen. Lyckligtvis så klarar han sig, men han har dragit på sig en nervskada på höger framben. Diagnosen är Dropptass, i början så stöttar han inte alls på tassen men nu två månader efter olyckan så har han börjat stötta mer på den. Vi kommer nu lagom till Jul ge Buster en för honom livsavgörande present. Vi har provat ut en ortos som ska hjälpa honom att få full rörlighet i sitt ben. Jag tror att det kommer att gå bra för han är en kämpe utöver det vanliga.
Mer info om Buster kommer senare!!
Fakta Hamiltonstövare
Hundar av stövarras har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Jakten var fram till 1789 ett privilegium för adel och kungahus. Först i slutet av 1700-talet fick allmogen jakträtt. Stövarstammar hållna av adeln kom då att spridas i vidare kretsar. Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där bl a stövare från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår. Vid utställningen i Stockholm år 1886 visades 189 hundar av stövarras, bl a Pang och Stella, som ägdes av greve A.P. Hamilton. Dessa hundar anses vara ursprunget till dagens hamiltonstövare eller, som den först kallades, svensk stövare. 1921 fick den namnet hamiltonstövare, för att hedra minnet av SKKs förste ordförande A.P. Hamilton. Hamiltonstövaren betraktas som svensk nationalras. Hamiltonstövaren skall vara en vänlig hund med ett lugnt temperament. Mankhöjd för hanhund: 57 cm. Tik 53 cm
(Buster)
Hamiltonstövaren är trefärgad (svart, brun och vit) och har en rektangulär kroppsform. Den har 1 cm lägre mankhöjd än Finsk stövare. Hamiltonstövaren har ett klangfullt skall, ofta med nyansering. Drevsättet är livfullt, omväxlande drev med god fart och fläkt. Detta drevsätt kan också orsaka förspringningar som då kan ge tappter och därmed upplevs drevet som hackigt.Samtliga stövarraser är utpräglade jakthundar. De ska jaga hare och räv. Stövarna får inte jaga rådjur eller hjortdjur.
För att kunna bedriva en ändamålsenlig jakt bör man ha ett cirka 200 ha välarronderat skogsområde, något större för rävjakt.Jakttiden är från 1 september och till 15 februari för områden med fälthare, i övriga landet till 28 februari.
Rävjakten med drivande hund är tillåten till och med 15 mars.
Stövaren jagar med skallgivning efter villebrådet, normalt ligger hunden mellan 1 minut och upp till 10 minuter efter drevdjuret. Det jägarmässiga består av att försöka räkna ut vart haren/räven har sina övergångar och "komma i pass".
Eftersom bägge djurarterna är mycket vaksamma, speciellt räven, gäller det att jägaren iakttar största försiktighet. Minsta rörelse kan spoliera ett skottillfälle.
De flesta stövarraser är markdrivare och har ett spårnoga drevsätt som inte hetsar drevdjuret. Detta har uppnåtts tack vare en målmedveten avel sedan 1950-talet där uppfödarna tillvaratagit denna egenskap.
Stövarna är i regel lugna och harmoniska hundar och är därmed trevliga familjehundar. Rasen ska för den skull inte införskaffas enbart som sällskapshund. Den är mycket motionskrävande och mår väl av en grunddressyr. Stövaren är tillgiven och trogen sin matte/husse.
Enligt försäkringsbolagens statistik tillhör stövarna de friskaste raserna i landet. Den har en bruksålder upp till cirka 12 år, lite varierande mellan de olika raserna.
